Tänker tillbaka på sjukhuset. Personalen verkar inte trivas så bra. Många ger ett avmätt intryck. En del säger inte flaska. Andra uppträder irriterat. Som att jag stör deras arbete när jag behöver hjälp. Är inte jag deras arbete? Mina assistenter ber nästan om ursäkt när de behöver hjälp. Vi är till besvär. Obehagligt.
Som tur är finns flera undantag. Solstrålen Össi och Hannah med sprutorna för att nämna några.
Veckans värsting. syster säger – vi behöver salivprov – och placerar en spottkopp under hakan – när jag sitter på muggen med brallorna nere. UUUT!
Veckans fråga. Ser syster några små barn här i rummet? Nej det gör hon inte. Varför pratar syster då bebisspråk.?
Ronden föresten. Kan vara bra – ensam läkare som sätter sig ner och tar sig tid. Kan vara hemsk – omringad av överläkare, underläkare och ett par kandidater som stående och stressat talar om vad som gäller.
Vandring över nattgammal is 
Patrik, du har alldeles rätt!! Man bör vara ”frisk”när man är på sjukhuset. Har upplevt det du menar många gånger.
//Hans
Tyvärr känner jag igen en del….hoppas att jag inte är en av de!
Hej chefen!
Det är rätt, håll systrarna kort, hälsa från D-flex:-). Jag åker till Micke O i San Diego i morgon. Mycket bad, flexa på stranden och sånt. Han hälsar så mycket till dig förresten. Hemma igen 7 juli. Ses!
/e